Tagg

lycka

Stay true to you

VARANNAN VECKA BLUES

Ligger här i sängen och tittar på min son, mitt hjärta som betyder allt. Han som har ett hjärta av guld och som fyller ett rum med glädje så fort han tittar in. Jag ligger och ser honom sova och ännu slippa se hand besvikelse i att det är Måndag och att vår vecka är slut. Jag ligger och ser på honom och förstår ännu inte hur man kan njuta av att ha sina barn varannan vecka…

Jag var 22 år första gången jag gav liv åt en underbar själ – åt min fina Iza som idag snart fyller 15 år. Jag var ung och alla ifrågasatte mig men jag var redo – redo att vara och spendera mitt liv med mitt barn. Hennes pappa var tyvärr också ung och hans prioriteringar som han säkert idag ångrar gjorde att han inte fanns där. Jag kämpade för en relation men den kom aldrig. När den väl kom var det för sent så min dotter ville inte.

Två versioner av en imperfekt värld

Jag har lidit med henne då jag anser att kontakt med sina föräldrar är oerhört viktig, jag anser att vi som vuxna har ett ansvar den dagen vi i framtiden väljer att gå skilda vägar att hålla våra bråk eller anledningar till separation dolda för våra barn och hålla dem först. Dock pratar vi ofta om detta och hon är en underbar tjej men trots det tragiska hade jag lyxen att få vara 100% med min dotter…

Aldrig förstått dialogen där en varannavecka förälder är positiv

Så oerhört tacksam till det faktum att min sons pappa är där och är en oerhört fin pappa som tar stort och kärleksfullt ansvar över vår son.

Den andra sidan av en icke perfekt värld är ju då att han är ifrån mig varannan vecka – något jag tycker är oerhört jobbigt och även min son. Måndagen vi ska lämna på dagis för överlämning har blivit lättare men fortfarande så jobbig – mest på mig vilket jag är glad för. Jag vill ju att min son ska vara lycklig.

Det jag slås av är alla som frågar mig

”Är det inte skönt att vara fri varannan vecka?”

Svaret till er alla är nej! Jag valde att vara förälder och med det ett liv av glädje och kompromisser och jag har aldrig ångrat en enda sekund. Jag förstår verkligen inte er som känner så… ville ni ha barn från början då? På riktigt? Eller är det ert dolda försvar istället för att erkänna att ni mår dåligt av det?

Den här killen och även min dotter är mina änglar och jag förgylls av deras närvaro, deras lycka och glädje! Jag vill vara där varje sekund och att tvingas missa 26 veckor varje år av min son äter upp mig.

Uppskatta era barn, se dem och ge dem all kärlek i världen! Bespara dem era bråk, använd dem inte som spelbrickor mot er för de är oskyldiga små änglar som bara vill ha er kärlek och uppmärksamhet



Okategorierat Stay true to you

EN VÄRLD AV MÖJLIGHETER

Hej finaste – hur har du det?

Fått så oerhörd fin respons över nya starten av bloggen – ödmjukt tacksam att ni där ute finner något i det jag skriver som berikar ert liv <3

För mig handlar det om att ha roligt – vi har ett liv och då är det lika bra att göra det grymmaste av det – visst? Jag tror att det kanske är min livsglädje som lyser igenom. Jag är så tacksam mot mig själv att jag vågade trycka mig ur det skal jag var i innan att jag njuter till fullo av alla möjligheter jag erbjuds.

Min dag startade lite som den alltid brukar – dock lite tidigare idag då jag skulle iväg på event tidigt på morgonen =) Men som alltid en god frukost och mina trogna följeslagare.

Idag vart det ananas och kokos kvarg från Skånemejerier + laktosfri kvarg toppat med hallon och kokosflingor.#MUMS 

Mina trogna följeslagare är kombon som ökar mitt antioxidantskydd (bevisat) , den lilla gröna som hjäper att rena och mina 6 fina som ger mig energi som en 20 åring =P

Så puss och redo för att svettas med Abilica, Mårten & Malin Nylén på Urban Delis rooftop – whoop.

Först och främst – WOW vilket hak – här kommer jag att hänga en hel del i sommar. Underbar 180 graders vy över vackra Stockholm och skön inramning. Idag var det Abilica som stod för en härlig träff med träning utfört av finaste Malin & Mårten Nylén. För dig som inte känner till Abilica – jag har haft glädjen att använd deras produkter så är så glad att kunna rekommendera dig seras produkter för hemmaträning – allt i glada och härliga färger.

Att sedan dessutom träna ihop med mina fina vänner Malin & Mårten gjorde ju inte morgonen sämre  älskar individer som är genuina och strålar glädje ihop med grym kunskap.

Lyxig goodiebag med flaska, handduk och gymnastic rings =)

Efter 45 minuters träningsglädje till grym musik vart det en liten frukost med en massa godsaker =) Dessutom en start på ett samarbete som kommer att leda till kanske ett av sensommarens coolaste event med mig och 4 andra power ladies.

Kommer bli så grymt och exklusivt och så snart allt är klart får du veta mer =)

Sen över till bästa Ditte i Liljeholmen för att fixa till naglarna – Bäst är hon. Denna veva vart det franska ombre med inslag av bling. Ditte sitter i Liljeholmens galleria och hon – i och med att hon är så oerhört duktig – blir rätt snabbt fullbokad så gå in och boka dig en tid 

Fransk Ombre med glitterinslag

Dagen har sedan bestått av grymma möten med grymma entreprenörer – finns inget bättre än att få styra sin egna tid, coacha andra att nå sina mål baserat på deras egna mål och visioner om sin framtid. Dessutom att ta lärdom av individer som har ett galet starkt öga för business och som tacksamt vill att jag är med och bygger deras vision om framgång. #Tacksam

 Gosat lite med familjen innan det bär ner och träffa ännu fler drivna individer – my life is a ok =P

xoxo



Stay true to you

SKILSMÄSSA, BARN OCH DIN ROLL

Hej på dig

Hoppas att du har haft en underbar Söndag. Själv har jag njutit till max med mina barn och sambo. Söndagar för mig handlar antingen om den extrema lyckan att jag på Måndagen ska få hämta mitt solsken som jag tvingas vara ifrån varannan vecka eller total sorg för att lämna bort honom.

Missta mig inte jag vill att han ska ha en relation med sin pappa som är en fin pappa men mina barn är mitt allt och det gör fortfarande så oerhört ont. Att dessutom tvingas sitta inne med alla känslor och dra på ett pokerface för att inte lägga skuldkänslor i min ängel är ännu tuffare  – men jag gör det för att han förtjänar det bästa livet kan ge honom. Du som läser detta och kanske sitter i samma sits vet att det är tufft. Det är dessutom så många som sitter i tuffa situationer där vi vuxna använder barnen i en maktkamp för att trycka dit den andre.

Varför? Varför agerar ni så? Barnen ska vara dem som sätts i första rummet även om det kan göra lite ont i själen att ett barn väljer att vara hos den ena eller den andra – det handlar inte om att barnet inte älskar dig utan att den just då har extra behov av just den föräldern. Om ni bråkar och lägger veto över era barn så förminskar ni dem.

Det är i alla fall mina tankar – jag gör allt i min värld för att tillmötesgå mitt ex – för att vi ska hitta en sund & trygg värld för vår son och jag hoppas att vi alltid kommer att kunna ha detta.

Denna veckan har varit M A G I S K  och jag sitter här med tårar av glädje över att jag kan spendera så mycket tid med honom när jag har honom och inte tvingas ha honom långa dagar på dagis och en sådan vecka som denna då dagis var stängt Måndag  & Torsdag – kunna vara hemma dessa dagar och Fredag. Sen som jag tittar på alla bilder så skär det i mitt hjärta att veta att jag o0m några timmar kommer att lämna honom på dagis, inte se honom på en vecka och dessutom för första gången sedan han föddes inte få fira hans födelsedag tillsammans med honom. Det suger för att vara ärlig.

I morse vaknade vi upp och denna pärla var med mig och tränade på morgonen – eller han hejade på =P Som jag nämnt innan så har träningen kommit väldigt i skymundan och nu är det dags att ta tag i sig själv igen.

Vart ett kort intensivt pass med styrke- och konditionsintervaller med fokus på ben och rumpa.

  • 45 sekunder Mountain Climb/45 sekunder Sumo squats med kettlebell *2
  • 45 sekunder Utfallssteg med kettlebell/45 sekunder burpee *2
  • 45 sekunder enbens rumplyft/ 45 sekunder 90 graders “rumppromenad” (Bilden) *2
  • 30 sek cykel situps/30 sek maglyft/ 30 sek raka situs *2

 

Sen bar det ut i solen för häng i parken med vänner

Mys, avkoppling och lunch i parken med lite vattenkrig, frågesport och plask.

Sen hem och laga mat – lite ostadigt väder gjorde att grillningen hoppade in i ugnen istället =P

Manikyr & jobb i ett i 15 minuter innan vi gick ut och tog en mysig glasspromenad <3

Pluttis <3

<3

Åter igen – så tacksam över mitt liv, mina barn & min kärlek – livet kanske inte är exakt där jag önskar att det var men jag kan inget annat göra än att föra in så mycket glädje och positivitet i det som jag bara kan.

Vi kan bara ansvara för oss i detta liv – hur vi agerar – reagerar på livet och allt som händer.

Min son kommer alltid att vara min son och han älskar mig gränslöst även om han saknar mig massor när han inte är här. Jag kan bara ge honom mängder av kärlek och att han känner att mamma älskar honom och att han inte är anledningen till att vi är ifrån varandra. Jag kan bara ge honom trygghet och stabilitet för att han ska känna styrka och trygghet i sig själv. Jag kan bara visa honom lycka och att livet är grymt för att han ska se att mamma gjorde rätt.

Ta hand om er och vad du än går igenom – har du barn – dina problem ska inte läggas på deras axlar – N Å G O N S I N

xoxo



Stay true to you

-TROR INTE PÅ LYCKOOFFER-

worth it

 

Jag har som jag tidigare nämnt äntligen hittat vägen till att ta mig igenom händelser, beteenden och känslor som tidigare har hämmat mig. Har det varit enkelt? Nej. Kommer det att vara enkelt? Absolut inte – däremot så kommer jag nu att veta exakt vad jag vill och inte vill ha. Det har gjort oerhört ont – det gör ont då jag vet att jag på vägen sårat människor som jag vet är bra människor men vars liv kom in i mitt i fel läge.

 

Jag var skadad och vilsen. Var det värt det? Ja, därför att i slutändan har jag endast ett liv och jag som alla därute förtjänar att leva det till fullo, dessutom om jag ska vara helt osjälvisk så har jag 2 barn som förtjänar den starkaste mamman.

-TROR INTE PÅ LYCKOOFFER- 

Har du – kanske lever du i det just nu – sett eller upplevt individer som har tagit ett beslut i sitt liv och är för stolta för att ändra sig? Det kan vara allt från små beslut huruvida dem ska köpa en glass mitt under en diet till att leva kvar i ett dött äktenskap. Jag har både sett dem och jag har upplevt dem. Jag levde i det. Jag gifte mig – jag var kär… i illusionen av att vara gift, ha min egna lilla familj som alla andra, att skapa lycka, att ha trygghet – så pass mycket att jag jagade äktenskapet. Visst låter det hemskt? Det är det – och minst för mig och mest för de som inte såg det komma. Det gjorde jag inte heller i situationen jag var i just då – jag trodde det var min verklighet…

Idag – eller rättare sagt för kanske 2 år sedan började jag inse, jag försökte att hitta vägar för oss att hålla ihop, vägar att ena oss trots att vi var så oerhört olika. Min man är en fin kille men vi värderade olika saker. Vi var för olika, något som i början var en charm men som sedan blev en belastning – för oss båda. Jag ville att vi skulle fungera men ju mer vi försökte, ju längre tiden gick ju mer infekterat vart det. Jag tappade tron på mig, kärleken, livet och dedikerade mig till ett olyckligt äktenskap för att hålla familjen enad – jag gjorde mig själv till något jag inte tror på – ett “lyckooffer”.

-VILJAN OM ATT SKAPA LYCKA- 

Idag – efter mitt val om skilsmässa inser jag att många antagligen hellre sett mig kvar där än att jag vågade vara stark för oss båda. Jag ville så gärna ha en “fin” skilsmässa, att vi skulle kunna stå ovanför sårade känslor och vara vänner. Inse att tiden vi haft tillsammans gav oss så mycket – bland annat en son – och att vi skulle kunna växa i att hitta tillbaka till dem vi ville vara. I en skilsmässa verkar den gemensamma nämnaren från människor runtom de drabbade att det ska vara en person som är “the bad guy”. Varför? Jag förstår inte… är inte 2 starka & lyckliga personer bättre än 2 hämmade & olyckliga individer som ger vika från deras drömmar pga att de inte kan inse att de gjort sitt? Min vilja om att lämna min man var inte ren egoism – jag har älskat honom och en del av mig kommer alltid att älska honom även om den kärleken inte tas emot. Han är pappa till min son och var länge den jag levde med och vän. Det gör ont – en det var värt det.

-UTMANING – 

Hur jag gjorde för att ta mig till ett läge där jag vågade vara den starka tog för mug lång tid. Jag gjorde många saker rätt men på fel sätt – haha det låter bra va?

Sanningen är att jag jobbade med mig själv konstant men jag sa aldrig till någon vad mina mål var då jag aldrig litade på mig själv eller trodde på att jag skulle ta mig dit.

Inom fotbollen var en av mina styrkor just att visualisera – jag jobbade med mental träning och skapade mig ett “mentalt rum”. I detta rum tog jag mig till inför matcher – jag såg mig själv göra de snygga nickmålen , glidtacklingar och finter. Jag såg morgondagens rubriker i tidningen och jag hörde ropen från läktaren men ….

Jag lämnade min privata del i kölvattnet av min elit persona… så vad vill jag att du gör nu?

Jag vill att du tar dina mål för 1,3 & 5 år och skapar en visualisering om dessa – skriv ut bilder – skriv – prata – hitta musik som tar dig dit – gör det som du behöver för att se dig själv där.

-STOR KRAM-

13814381_10154173357445923_1701473920_n (1)



Stay true to you

ATT PRESSA SINA GRÄNSER – Good or bad?


Hur ser du på gränser? Dina gränser, både fysiska & mentala? Hur hanterar du dem? Ignorans eller acceptans? Det där med gränser är inte alltid lätt oavsett om vi pratar liv, tankar, jobb, familj eller träning…


Som jag tidigare nämnt så är jag mitt inne i en process av stresshantering då jag för över ett år sedan tydligen gick in i den berömda väggen. 

Stressprogrammet är uppdelat i att jag träffar läkare, fysioterapeut, terapeut och sitter i grupper och diskuterar stress och återhämtning. 

Idag tänkte jag relatera till min fysioterapeut – David – som är grym! Han vet exakt vem jag är och med glimten i ögat sätter han mig på plats.

Det vi diskuterar är gränser – gällande min fysiska resa. Jag älskar nämligen & lever för att utmana mig själv och att trycka ur det sista som finns att ge – kanske inte bara inom träning om jag ska vara helt ärlig.

Jag gör hela tiden – i andras ögon- korkade saker som till exempel att spela matcher med brutna revben, gips mm mm jag kan fortsätta för evigt här.

Min senaste utmaning är min fot – den jag 2010 fick avsparkad och lämnad med permanenta nervskador som hindrar mig från att spela fotboll, hoppa, springa – ja egentligen allt som lägger mkt vikt på foten.

Här kommer mitt dilemma – ska jag sluta träna för att jag får ont? Vissa säger ja andra nej.

Jag säger ju nej! 

Bestämde mig nu ihop med vänner att springa Tough Viking i höst… Ja #idioti jag kommer knappt att kunna gå men jag behöver kicken. 

Så då började jag sakta nu att testa foten för löpning – det vart trappa och intervaller. 


Gör det ont? Ja! Kommer jag att bli ifrågasatt? Ja! Gjorde detta passet mig lycklig? Ja!

Så frågan är – hur ska vi ställa oss till våra gränser? Jag säger att vi alla ska leva efter vad som gör oss lyckliga!