Att våga pausa, att våga öppna upp, erkänna & vara ok med din verklighet är något jag gjort halvdant. Jag har i 180 försökt att genom ageranden och felriktad mental fokus hålla sanningen utanför min trygghetszon något som dem senaste månaderna tvingat mig ur.

Du som följt bloggen vet att mitt förflutna är sådär kul och att dem senaste 2-3 åren varit väldigt skakiga. En del av mig – min stomme – har jag tvingats pausa eller i alla fall inte hålla på samma nivå som innan vilket gjort att jag faktiskt typ nästan struntade i det – min träning.

Jag har aldrig varit tjejen som vill vara trådsmal men jag har alltid hållit en stark kropp. Den har under senaste 2 åren sakta försvunnit vid sidan av andra delar jag var tvungen att ta i. Vilket är helt ok men nu är det dags att skärpa till sig.

Så jag ska göra det som skrämmer mig mest

I tidig ålder utvecklade jag ätstörningar – först anorexi som sedan utvecklades i bulimi, som med allt annat i mitt liv "tog jag hand om" detta själv vilket gör att jag än idag lever med dessa problem även om det mest är den psykiska delen – att jag känner mig extremt äcklad av mig själv om jag inte håller en viss standard.

Min träning, min kosthållning min ståndpunkt till hälsa har alltid därför varit att du ska må bra – jag har undvikit ultimata sporter eller dieter av rädslan att jag ska tappa kontrollen.

Idag kommer jag att starta en resa med att just konfrontera min sjukdom med att göra det som skrämmer mig – att leva efter en kostplan baserat på att räkna kalorier. Detta för att jag vill

1. Komma tillbaka i form
2. Utmana mig själv
3. Ha kontroll på processen i vad som passar min inom kort 40 åriga kropp

Jag har tagit hjälp av min sambo vars roll såklart är att på insidan se att jag inte blir för manisk samt en nära vän Hayes på Budo Fitness – som med sin enorma kunskap om vikt, kost & träning förser mig med komplement till mitt kost & träningsschema som jag lägger själv.

1500 kcal per dag kommer vara min initiala inrikting med minst 1 pass om dagen

Det är inte en stor förändring jag är ute efter, jag ät inte längre inom elitfotboll, jag tävlar inte i någon sport utan jag vill dit där jag mår bra i min kropp!

Vägde mig igår och resultatet var 67,5 kg & 34% fett (detta enligt min våg – kommer att utföra en caliper mätning för att veta exakt)

Det som stör mig är främst % fett – då jag vill ligga någonstans runt 20%.

Mina förebilder

Och så självklart min målbild – tagen februari 2016

Jag kommer att berätta hur jag lägger upp min kost och träning ihop med resultat varje vecka

Kram

… and your soul will speak. Vilket oväsen skapar våra tankar? Sätter dem enbart krokben för oss eller är det en balans vi behöver hitta till? Hur många där ute i samhället driver sig själva till vansinne genom att låta tankarna styra vad som stämmer istället för att ta reda på det? Sociala medier skapar en stor impact på alla generationer unga som äldre i hur vi anser att vi ska agera, se ut eller tänka för att passa in vilket för mig blir så skevt när jag tittar utifrån och in men när jag står i min bubbla inser jag ju att jag är där med…

Under denna morgon bara – men självklart ser jag detta varje dag – har jag på sociala medier sett så många som tydligt, öppet eller maskerat, visar att det har det jobbigt med psykisk ohälsa. Psykisk ohälsa är det dessutom så många som associerar med att man är galen, onormal eller som något fult vilket jag anser ger det en ännu större eloge till dem som faktiskt vågar säga att dem har dessa problem. I dagens samhälle – dit vi drivit oss själva – är psykisk ohälsa inget som anses ovanligt längre och det är något som vi borde våga prata mer om. Jag tror att den psykiska ohälsa som pågår handlar mycket om att vi umgås mindre utan vi antar vad folk tycker om oss, vi drar förutfattade tankar om vad och hur folk agerar på sociala medier och hur vi passar in i den ekvationen.

Är vi så oerhört kontrollerade av vad andra tycker och behovet av att bli sedd, erkänd offentligt att vi drar ner oss själva i ett mörkt hål av självdestruktion.

Vår magiska hjärna är ett organ som vi redan vet inte utnyttjas till fullo, att vår kapacitet som människor inte använda hela vägen – dock skapar vi enormt fantastiska ting runt om i världen – stora som små – i stora sammanhang men även i vår vardag. Däremot så kanske det hade varit bra att ha en “pausknapp”, en möjlighet att när vi märker att våra tankar svävar iväg och lägger onödiga krokben på oss, bara få stänga av.

I mitt inlägg igår  pratade jag om mina egna livsstilsförändringar som resulterat i många saker jag kanske kunde ha undvikit eller i alla fall fått en mindre skada av om jag kontrollerat eller haft någon som hjälpte mig igenom att sortera mina tankar. Varje dag behöver jag till exempel vara väldigt konsekvent med att tänka positivt, hålla mina tankar i banor som gör att jag inte hoppar ner i det där mörka hålet.

Vi alla kanske skulle behöva en terapeut som vi fick träffa 1 gång per månad för att hjälpa oss att hålla isär vad som är verklighet och vad som är våra tankar som springer iväg.

För mig och garanterat för många andra därute är det kanske lite extra svårt – dem som har tuffa och mörka bagage som kommer och knackar på dörren titt som tätt. Tankarna kommer som en tsunamivåg i högsta hastighet och även om man ser den komma så står man med fötterna nedgrävda i sanden och väntar på att den ska träffa. Jag jobbar dagligen med att boosta mig själv för att ha modet att ta upp fötterna och springa när larmet om vågen kommer – jag har även insett att jag kommer att behöva ha min egna mentala coach för att mitt liv, min vardag, min business är för beroende av att ha mig på topp och jag orkar helt enkelt inte att vara “Superwoman” längre och hantera allt. Precis som man i företag ger uppdraget till den som har mest kompetens så kommer jag att lägga detta i händerna på en kvinna som är magisk – något jag kommer att ta upp under processen.

Något som vi alla borde vakna varje dag och säga till oss själva! Något jag kommer att börja med från och med idag – konsekvent. Glöm aldrig hur grym du är, påminn dig när tankarna tar över om att det är bara tankar – hitta din egna pausknapp – kanske att du har ett inspirationsklipp, en låt, en bild vad som helst som får dig att gå ur den loopen av dålig energi. Det är inte ditt fel att dem kommer – men du kan erkänna för dig själv att dem kommer och göra allt i din makt för att få dem att försvinna.

Jag ger dig en video jag lyssnar på ofta – du kanske tycker att det är jobbigt, att det känns töntigt och vet du vad  – det är OK. Men jag utmanar dig att lägga dig ner, blunda & lyssna – jag lovar att har du som så många runt om dig destruktiva tankar så kommer tårarna rinna ner för dina kinder för du inser att du är värd så mycket mer.

Gå ut och ha en grym dag 

Förändring – hur skapar man förändring? Finns det olika situationer där mer eller mindre kraft krävs? Om du väljer en väg att följa – är den enkel att stanna kvar på och vilka "bovar" ska du hålla ögonen öppna för som kan ge dig en avvikning från den väg du satt upp?

Förändring är något som präglat mina tankar länge men extra påtagligt under senaste året då jag gjort kraftiga ansträngningar att hitta en linje som:

• Ger mig energi
• Håller mig skyddad från negativ energi
• Ger mig styrka att ta tag i väldigt mycket ouppklarade saker från mitt förflutna
• Skapar en klar väg mot den framtid jag vill ha.

Många frågeställningar kommer dock upp med just dessa förändringsprocesser – liknade när ett bolag ska göra stora förändringar tar man in konsulter för att göra en övergång smidig och så smärtfri som möjligt.

Borde vi som individer som genomgått tuffa perioder ha en konsult som lägger upp en plan mot den förändring du vill göra för att minska skador?

Det jag menar är att för mig rann bägaren över, känslor av förtryck, svek, rädsla, uppgivenhet, förlust med mera gjorde att jag ville ha ett slut – en omfattande och omgående förändring!

Med alla ärren jag hade inom mig, med min enorma frustration över så oerhört mycket händelser jag bunkrat upp inom mig kanske det hade varit lämpligt med en person som kunde se allt jag ville få bort och allt jag ville ha och göra en plan i hur jag skulle ha rullat ut denna extrema förändring?

Missförstå mig rätt

Jag hade fortfarande haft denna extrema rensning av negativ energi i mitt liv då jag hade & har nått maxgränsen av falskhet men jag kanske kunde ha gjort det på ett sätt som enligt en spelplan minimerade den storm som kom med mina beslut.

Jag står för mina beslut men arbetet runt, mentalt & människorna det påverkar kanske kunde ha minimerats.

Kanske ett tips för någon duktigt inom dessa ämnen.

Livsförändringskonsult

Val om förändring är något positivt – det är ditt liv och du ska leva det baserat på dina drömmar men är man (som jag) oerhört skadad från det förflutna kan det vara bra att tänka 1,2,3 & kanske 4 gånger innan du agerar eller kanske ha ett bollplank som ärligt ger dig feedback

Självkänsla – ett starkt och samtidig oerhört obalanserat ord. Vår uppfattning om oss själva i en värld där oärlighet är vanligare än uppriktighet. Där vi hellre tisslar och tasslar om andra än att våga möta de i deras versioner om varför du uppfattar dem på ett särskilt sätt. Hur enkelt är det att bibehålla en trygg plats om vem vi är i en djungel av oärlighet- eller är det exakt det vi borde göra, vara trygga? 
Tycker du att jag svamlar? Förstår du inte mitt öppningsresonemang? Jag kan förstå det och jg tror inte att det är ett symptom eller beteende som går att ändra på för om jag försökt – i så många konstellationer att jag just nu står med viljan att som en struts, köra huvudet i sanden och “just don’t Give a fuck” 

Men jag kan inte – jag har barn – barn jag älskar över allt i denna värld – barn jag vill ge den största plattformen av kärlek, respekt och integritet att våga gå emot strömmen, att våga vara sig själva och ta allt i världen dem vill. Så jag måste fortsätta.

                       DIN UPPFATTNING 

Hur du ser en person på gatan som går förbi dig, en bekant i din vänskapskrets, en nära vän, familjemedlem eller din käresta – denna uppfattning är din och bara din men om du inte bryr dig nog att se denna individ och fråga eller försöka förstå vad som format denna, varför hen agerar som hen gör då har du tyvärr inte rätten att dömma. Vi är alla olika och många har gått igenom tuffa saker som är tuffa att ta sig igenom och som även trots bearbetning kräver en enkelt liten knuff för att ta kål på. Att våga prata med en person om vad du anser att den gör fel kan öppna fler dörrar än den stänger – om du gör det till personen och inte bakom. 

                                  KNUFFEN 

Jag är en av dem – som gått igenom lite för mycket. En av dem slagit mig gul & blå för att inte ge upp, för att kämpa mig tillbaka – för att leva!

Har jag “issues”? Eh ja – vem skulle inte ha det? Mitt största problem är tillit mitt andra var att jag ville tillgodose alla. Jag lyckades inse att det var något jag var tvungen att sluta upp med när jag kraftigt gick in i väggen. En vägg svår för mig att erkänna, en vägg jag tvingades att medicineras för att bearbeta, en vägg jag idag blir hånad för, förlöjligad för. Ett hån som knuffat ner mig igen. I ett hål där all min självkänsla är som bortblåst, där jag tvingas slåss mot mig själv för att inte låta deras lathet i att förstå sänka mig. Ett hål jag inte vill befinna mig i och för att klättra upp reser jag en mur. 

                             TÄNK TILL

Jag befinner mig här, tack till den jag är har jag betydelsefulla människor som håller mig uppe. Men det jag vill ge dig är en tankeställare i en värld som gömmer sig bakom ord, bakom dataskärmar & sociala medier- tänk till.

Det är liv vi pratar om, människor. Om du så gärna vill prata om andra – var modig nog att prata med personen, lär känna den, förstå alla varför. Ni behöver inte älska varandra men man Behöver inte förstöra heller.

Undrar om dem som tog fram mobiltelefonen någonsin kunde ana vilken inverkan den skulle komma att ha på världens invånare? Om dem förstod vidden av makt teknologin skulle komma att innefatta? Än så länge finns det ännu sätt att klara sig men det börjar att bli svårt och/eller tidskrävande att röra sig i samhället utan att ha den idag “lilla mojäng” som i sitt ursprung var en tung och dyr gigantisk låda… 

Jag är inte emot mobilen och smidigheten som kommer med den – tvärtom jag njuter av fördelarna jag har i min mobil – tills…något går fel. Dem gångerna något händer så minns man inga lösenord, man har glömt att installera alla backup program som ska hjälpa dig att erhålla all din info från telefonen med mera. Det slår aldrig fel.

        RÅNFÖRSÖK

I måndags var jag på väg till en “fitting” på söder inför en reklamfilminspelning . Jag hade suttit på ett fik på söder och jobbat när jag sedan enbart skulle runt hörnet för att komma till produktionsbolaget då det som man inte vill ska hända – hände. Jag gick i min egna lilla värld med mobilen i min vänstra hand när jag helt plötsligt känner hur någon kommer bakom mig och försöker ta telefonen ur min hand. Mobilen åker i backen, jag vänder mig om mot mannen som försökt sig på detta – ser att han inte är ensam men jag inser hur ensam jag är – I N G E N runt om reagerade för att hjälpa mig. Jag gav honom en blick ingen vill ha från mig, skrek åt honom att försvinna – tog upp telefonen och tog mig vidare. Tar upp telefonen och ser att – självklart – skärmen är trasig och den flimrar.

WALL*E 

Minns du i filmen Wall*e  -alla människor som förlamats uppe i rymden på grund av att dem inte aktiverats på så länge? Så kände jag mig – en person som alltid memorerat telefonnummer – kunde inte komma ihåg det till min sambo för att ringa och berätta vad som hänt och att jag var utom kommunikation. Som tur var hade jag även datorn med mig och kunde koppla upp mig för att meddela. Jag kanske är ensam i denna svagheten av att ha drabbats av latheten att minnas nummer då allt är i mobilen men jag fick mig ett uppvaknande

REALITY CHECK 

Sen startade veckan från h-vete – att leva mobillös i en mobilstyrd värld. Alla saker som innan var bekväma, enkla & frigörande blev nu till en belastning. Jag har inte kunnat göra någonting. Jag har velat fram och tillbaka dessutom i lagandet av min telefon då jag alldeles snart ska få en ny samt att min agenda var fullproppad.

Jag är livrädd att bli utsatt för kortbedrägeri så mina pengar ligger på ett separat konto som jag sedan för över till de kontona vars tjänster jag vill utöva sig swisch eller kort. Utan min mobil kom jag varken åt mobilbanken, swisch eller min bank via datorn- låst! Även med kontanter på mig var jag ändå låst då vi börjat närma oss ett kontantlöst samhälle vilket jag tycker är skrämmande. 

Jag har fått det förklarat att mycket handlar om att minska dem svarta pengarna och kriminaliteten men som i så många andra fall så när det kommer till kritan är det vi anständiga, laglydiga medborgare som hamnar i situationer som blir omständliga och trust me – de kriminella kommer att hitta sin väg runt detta. 

Handlar inte hela denna cirkus runt det “kontantfria samhället” att myndigheterna vill ha större kontroll på oss? Jag är ingen politiker och jag orkar inte ens ge mig in i politiska diskussioner men vore det inte bättre att hitta vägar att skydda de utsatta, att göra livet bättre för våra äldre mm? Tänker inte bli långrandig i detta men någon kanske är med på samma lina? 

Så utöver dessa problem så hamnade jag i tumultet av att inte kunna kommunicera med vänner & familj när jag ville. 

Jag var inte lika snabb att svara på business då jag jobbar främst från min mobil. 

Kunde inte boka en Uber hem efter ett event 

Mycket saker som kanske är i landsproblem men ändå problem vi hamnar i – situationer vi skapar samt rutiner vi ändrar utan att tänka på hur vi gör när det inte fungerar. 

Så om någon imorgon kom och förbjöd mobilen- vad skulle du göra då?

För 5 år sedan gjorde jag ett val – ett val som skulle komma att påverka alla beslut jag i framtiden skulle komma att ta. Jag tog ett aktivt val som 21 åring att bli mamma.

I November 2002 föddes min dotter & 10 år senare min son.

Att vara mamma är det bästa jag någonsin gjort – det finns inget jag inte gör för mina barn.

Ibland vill inte livet gå den väg man kanske själv planerat för och då måste man även agera därefter.

Tittar jag i backspegeln på mitt liv så har min roll som mamma inte varit den enklaste – inte då på grund av att mina barn varit jobbiga på något sätt – T V Ä R T O M –  dem är och har alltid varit änglar.

Däremot har mitt liv kantats av otrohet, misshandel, flykt, skyddad identitet & skilsmässa. Dessa händelser kan sätta vem som helst på kant och rubba vilken stark människas värld. Som mamma, som förälder är det i dessa stormar du måste visa din kraft, din förmåga att stå emot alla känslostormar som kommer att komma emot dig, vara oegoistiskt och sätta

D I N A * B A R N  * F Ö R S T 

Min dotter och jag – vi var själva – vi tillsammans tog oss igenom så oerhört mycket och mina val kom nog aldrig att vara så jobbiga då det bara var vi – H O N kom alltid först. Vad omgivningen ansåg det brydde jag mig inte om – det var hon och jag emot världen och vi kommer alltid att vara starka tillsammans. Jag satte hennes känslor & vilja först – inte på ett bortskämt sätt utan vi pratade, diskuterade och jag minns inte hur många gånger jag fick ta henne och våra val i försvar med frasen

“Hon är ett barn – ja – men hennes känslor oavsett ålder är värda samma respekt som en vuxen”

Vi tog oss igenom att vara ensamstående i ung ålder, misshandeln & flykten – det var långt ifrån lätt men vi gjorde det och det var även hon som en dag såg mig i ögonen och sa

“Mamma – du ska inte behöva må så här”

När jag låtit mig försvinna i mitt äktenskap. Det var självklart inte baserat på den meningen eller incidenten som ledde till att vi 6 månader senare gick in i skilsmässa men jag vaknade till – jag kom ihåg hur jag försökt att dölja för henne hur jag mådde i flykten innan & att mitt val att leva olycklig för att inte behöva dela vårdnad av min son inte skulle hålla. Min son skulle inte bli lycklig, min dotter skulle inte bli lycklig, mitt ex skulle inte bli lycklig – vår familj skulle inte vara lycklig.

Idag står jag 1 år senare med en son som saknar mig så extremt mycket under veckorna han är hos sin pappa att jag knappt kan lämna honom på dagis – han ska spendera 100% av sin tid hos mig med mig.

Han älskar sin pappa, dem har roligt men att han fick gå från 100% med mig till 50% skakade honom… mitt jobb – vårt jobb är att se honom – att låta honom få ta plats, vara delaktig i hur vi ska forma hans tillvaro – inte behandla honom som en rekvisita som per automatik ska bollas fram och tillbaka varannan vecka.

Valen kontra möjligheten

Idag står jag med situationen att jag driver en egen business som jag kan ha honom med mig och driva min business framåt – han går på dagis 10-15 för att umgås och leka med sina kompisar men vissa dagar vill han inte. Som idag när vi kommer till dagis och han totalt får panik. 45 minuter fick jag försöka att bolla med honom men hysteriskt grät han över att han ville vara med mig hela tiden.

Hela min kropp skrek att vi skulle packa ihop och gå hem igen – samtidigt som jag där och då påverkades av röster runt mig, dagis, mitt ex m.fl att han behöver sina rutiner med mera. Jag lämnade honom skrikandes med en stor klump i magen som gjorde att jag knappt kunde göra något av det jag planerat för dagen och fick det sedan bekräftat att han varit ledsen hela dagen och väntat på att jag ska komma.

Beslutet vart att han fick ta sommarledigt en dag tidigare – beslutet vart att han inte valt denna skilsmässa och att om jag har möjligheten att planera min tid, min business så att jag kan vara med honom dem  dagar han inte vill till dagis så kommer jag att sätta hans behov före andras åsikter.

Jag har inte en enda gång ångrat att jag kämpat för min dotters rättigheter och jag kommer aldrig ångra att göra det för dig, min prins. Barn är livets gåva och inget tillbehör för att få oss vuxna att må bättre eller i en kamp mot varandra – de förtjänar att som alla andra – att bli hörda – sedda – speciellt i situationer dem ej valt att hamna i.

Imorgon kommer det ett gäng livesändningar runt vår lilla arbetsdag ihop och hur den kan se ut =)

Haka gärna på genom att följa mig på Facebook 

xoxo

… och en morgonstund…

Finns inget mysigare än att vakna upp av sig själva i lugn och ro. Ligga och gosa i sängen, vakna till liv för att sedan gå upp och och laga frukost tillsammans <3

Det är min vardag – vissa veckor lite mer gosighetsboostade av Lio – som nu.

Vi gjorde en nykomponerad smoothie till Lio med banan, chia, jordnötssmör, kokosvatten och en skvätt mjölk samt stekte bananpannkakor dansandes till tonerna av “elektrisk” av Marcus & Martinus.

L I V S K V A L I T É E

älskar möjligheterna att skapa vår egen magi varje dag – ge oss förutsättningarna för att ha en dag fylld av positivitet. Älskar möjligheten att varje dag bygga upp den som vi vill.

Snart bär det av till dagis för några timmars bus – det blir träning och sedan möten och planering med några nya i teamet.

Framtiden ligger i den business jag för 1 1/2 år sedan startade och att kunna ge den möjligheten till dem som verkligen vill är inget annat än magisk.

Ha en grym dag

xoxo

Det är Måndag kväll – jag har äntligen min son hemma hos mig – det är midsommarvecka och allt är bara magiskt. Så fort hans underbar leende möter mig på förskolan så fylls mitt hjärta av kärlek.

Jag sitter i skrivande stund på balkongen med en kopp kaffe, musik och reflekterar inför livet samt kommande timmars jobb. Jag bara älskar möjligheten att kunna interagera med människor som vill skapa en förändring i sina liv – en förändring som innebär tid och frihet vilket väldigt många där ute värderar och eftersöker.  Inte nog med att jag sitter på denna möjlighet – denna möjlighet kan jag jobba med när jag vill vilket för mig veckorna Lio är med oss faller de 5 timmar han är på förskolan och efter att vi busat, lekt, myst och somnat. Det vill säga -just nu =)

Vi har denna 3 små projekt vi kommer att fokusera på Lio och jag;

Hans nya och första säng

Att bygga en lekkoja under sängen 

Midsommarmys

Japp du läste rätt – min ängel har fram till dagens datum – nyss fyllda 5 år – sovit bredvid mig i min säng. Närheten, tryggheten och självklart mysigheten har varit prioriterad. Nu börjar han bli stor så en säng var dags plus att vi hittade en som vi kunde skapa en koja under. Diskussionerna om hur vi ska inreda denna koja är i full fart. Idag när vi kom hem så kom vi på den potentilla grymma idéen att bygga in hans modelljärnväg där under – vi får se om vi lyckas men kan ju bli riktigt coolt.

Nog fick jag krypa ner i sängen med honom för att gosa in i sömnen – högt uppskattat av oss båda tror jag <3

Innan jag hämtade upp min lilla skatt idag så vart det träning samt lite möten. Vi tog en PW runt halva Djurgårn samtidigt som vi diskuterade kommande strategier och upplägg i vår business som vi tillsammans driver.

Tillsammans är vi straka och vi kompletterar varandra riktigt bra – just den faktorn av förståelse för varandra samt viljan att se den andra lyckas, utvecklas och få göra allt dem vill är det som jag tror vi är starkast inom. Sedan att sätta upp mål och agera – så oerhört viktigt inom vår personliga utveckling samt att hålla våra löften mot varandra som par och som business partners.

Hur många gånger säger du att du ska starta något men du väntar eller skjuter det på framtiden ? Rätt ofta va? Statistiken är rätt klar på den fronten men frågan är varför vi låter våra mål, drömmar och ambitioner att ligga och damma? Sanningen är ju att ju längre du väntar ju troligare blir det att det aldrig blir av.

Skriv ner 3 drömmar eller mål du “lagt på hyllan” för framtiden och se vad du behöver för att åstadkomma dem. Tro mig – du kommer att undra varför du inte gjorde satsningen mot dem tidigare framförallt eftersom att många av dem garanterat inkluderar att du är i behov av mer tid – men tro mig det är inte för sent.

Ta möjligheten nu att göra 1 eller 3 eller fler saker som du länge drömt om och är det tid du behöver så kan jag definitivt hjälpa dig i den ekvationen =)

V Å G A

XOXO

Vad du än gör JUST NU – vart du än är JUST NU – ta 5 sekunder – blunda, andas och var tacksam för allt som gör dig! 

Oavsett din historia – du är unik! Tillåt dig själv att vara just det… U N I K 

Vart du vill & när du vill så finns möjligheten att hålla dig i form. Formen för ett aktivt liv, om så ett aktivt liv för dig är att orka gå upp för trappan, orka bära matkassar, leka med barnen, barnbarnen eller springa ett lopp. 

Du bestämmer över din tillvaro och vilka kriterier du har men försök att hitta en väg till någon fysiskt aktivitet – det vinner du på i längden <3 

Vaknade 07;00 idag – drog på mig träningskläderna och stack ut på en PW – försökte att springa men min fot låste sig direkt så lägger löpningen på kvällen för att se om jag kan hitta en väg att komma tillbaka till löpningen! 

Pw 40 minuter och ett triset (=3 övningar i rad utan vila) med hjälp av en kettlebell! 

Enarmsrodd (hantelrodd om du skulle vara på gymet men här med en KB)

Sumosquats 

Fällknivar 

3 set a 20 repetitioner – sen vart det duschen – totalt 1 timmes träning. Svårare än så behöver det inte vara och skulle det vara så att du bara har 30 minuter så kommer det ett sådant pass du kan köra ikväll 😉 
Kram och ha en Grym onsdag 
Xoxo