Tagg

skilsmässa

Stay true to you

VARANNAN VECKA BLUES

Ligger här i sängen och tittar på min son, mitt hjärta som betyder allt. Han som har ett hjärta av guld och som fyller ett rum med glädje så fort han tittar in. Jag ligger och ser honom sova och ännu slippa se hand besvikelse i att det är Måndag och att vår vecka är slut. Jag ligger och ser på honom och förstår ännu inte hur man kan njuta av att ha sina barn varannan vecka…

Jag var 22 år första gången jag gav liv åt en underbar själ – åt min fina Iza som idag snart fyller 15 år. Jag var ung och alla ifrågasatte mig men jag var redo – redo att vara och spendera mitt liv med mitt barn. Hennes pappa var tyvärr också ung och hans prioriteringar som han säkert idag ångrar gjorde att han inte fanns där. Jag kämpade för en relation men den kom aldrig. När den väl kom var det för sent så min dotter ville inte.

Två versioner av en imperfekt värld

Jag har lidit med henne då jag anser att kontakt med sina föräldrar är oerhört viktig, jag anser att vi som vuxna har ett ansvar den dagen vi i framtiden väljer att gå skilda vägar att hålla våra bråk eller anledningar till separation dolda för våra barn och hålla dem först. Dock pratar vi ofta om detta och hon är en underbar tjej men trots det tragiska hade jag lyxen att få vara 100% med min dotter…

Aldrig förstått dialogen där en varannavecka förälder är positiv

Så oerhört tacksam till det faktum att min sons pappa är där och är en oerhört fin pappa som tar stort och kärleksfullt ansvar över vår son.

Den andra sidan av en icke perfekt värld är ju då att han är ifrån mig varannan vecka – något jag tycker är oerhört jobbigt och även min son. Måndagen vi ska lämna på dagis för överlämning har blivit lättare men fortfarande så jobbig – mest på mig vilket jag är glad för. Jag vill ju att min son ska vara lycklig.

Det jag slås av är alla som frågar mig

”Är det inte skönt att vara fri varannan vecka?”

Svaret till er alla är nej! Jag valde att vara förälder och med det ett liv av glädje och kompromisser och jag har aldrig ångrat en enda sekund. Jag förstår verkligen inte er som känner så… ville ni ha barn från början då? På riktigt? Eller är det ert dolda försvar istället för att erkänna att ni mår dåligt av det?

Den här killen och även min dotter är mina änglar och jag förgylls av deras närvaro, deras lycka och glädje! Jag vill vara där varje sekund och att tvingas missa 26 veckor varje år av min son äter upp mig.

Uppskatta era barn, se dem och ge dem all kärlek i världen! Bespara dem era bråk, använd dem inte som spelbrickor mot er för de är oskyldiga små änglar som bara vill ha er kärlek och uppmärksamhet



Stay true to you

SKALMAN

Måndag! Den bästa dagen på veckan dem veckor jag får krama om min son igen efter en lång vecka hos sin pappa – samt den jobbigaste dagen då jag lämnar över efter min underbara vecka. Denna Måndag är det en underbar Måndag. Jag ska snart cykla iväg för att hämta min solstråle. 

 

Att skilja mig var kanske inte något jag trott skulle ske – men livet har sin väg och när man inte längre gör varandra lyckliga utan bara stampar på varandra så fanns det inte mycket kvar att göra. Länge funderade jag på att “offra” min lycka för att slippa just detta – att vara ifrån min son varannan vecka men jag insåg genom min dotter att det inte skulle resultera i något gott. Din lycka eller olycka syns oavsett om du medvetet visar det eller ej. Så här står vi och gör det bästa vi kan av situationen <3 Saknat honom som en galning men nu är han snart här =)

I Lördags startade jag ju resan mot att ta tillbaka min kropp och hälsa dit jag vill vara och jag insåg väldigt snabbt att jag behöver skapa typ en “Skalmanklocka” då jag redan på första dagen inte fick i mig tillräckligt.

Min väg att starta denna resa var att låta 2-3 dagar gå och på kvällen summera mängden kcal jag uppnått och jag låg inte bra till. Jag vet inte varför min kropp klarar av att gå runt en dag med allt vad det innebär plus träning utan att strejka och bli arg när jag inte får i mig tillräckligt. Så jag kommer nu att skapa ett striktare schema och se om det kan ge mig en bättre struktur.

 

Löftet om att genom denna resa ha fokus på att må bra är huvudfokus

 

Kanske blir det lättare nu när min son kommer hem då jag tvingas in i rutiner för att hinna med det jag vill utan att “ta tid” från honom. Eftersom jag driver eget hemifrån samt har lite extra timmar så är min vardag väldigt olik sig från dag till dag vilket gör att jag oftast är väldigt spontan i allt från min träning till kost. Träningsupplägget som jag kommer att rikta mig efter denna vecka ser ut som följande:

 

06:00  – 06:30 Intensivt Styrkepass hemma 

07:00 Väcka min son 

07:00 – 09:00 Mys & frukost 

09:00 Cykla med min son till dagis – 

09:30- 10:30 PW hem 

Detta ger mig 2 pass på förmiddagen som ger mig tid till allt annat under dagen/kvällen

Hämtar sonen 15:00 och då även cykelresa hem 

 

 



Stay true to you

VAD SAMHÄLLET ANSER ÄR INTE RIKTIGT MITT HUVUDFOKUS… DE ÄR!

För 5 år sedan gjorde jag ett val – ett val som skulle komma att påverka alla beslut jag i framtiden skulle komma att ta. Jag tog ett aktivt val som 21 åring att bli mamma.

I November 2002 föddes min dotter & 10 år senare min son.

Att vara mamma är det bästa jag någonsin gjort – det finns inget jag inte gör för mina barn.

Ibland vill inte livet gå den väg man kanske själv planerat för och då måste man även agera därefter.

Tittar jag i backspegeln på mitt liv så har min roll som mamma inte varit den enklaste – inte då på grund av att mina barn varit jobbiga på något sätt – T V Ä R T O M –  dem är och har alltid varit änglar.

Däremot har mitt liv kantats av otrohet, misshandel, flykt, skyddad identitet & skilsmässa. Dessa händelser kan sätta vem som helst på kant och rubba vilken stark människas värld. Som mamma, som förälder är det i dessa stormar du måste visa din kraft, din förmåga att stå emot alla känslostormar som kommer att komma emot dig, vara oegoistiskt och sätta

D I N A * B A R N  * F Ö R S T 

Min dotter och jag – vi var själva – vi tillsammans tog oss igenom så oerhört mycket och mina val kom nog aldrig att vara så jobbiga då det bara var vi – H O N kom alltid först. Vad omgivningen ansåg det brydde jag mig inte om – det var hon och jag emot världen och vi kommer alltid att vara starka tillsammans. Jag satte hennes känslor & vilja först – inte på ett bortskämt sätt utan vi pratade, diskuterade och jag minns inte hur många gånger jag fick ta henne och våra val i försvar med frasen

“Hon är ett barn – ja – men hennes känslor oavsett ålder är värda samma respekt som en vuxen”

Vi tog oss igenom att vara ensamstående i ung ålder, misshandeln & flykten – det var långt ifrån lätt men vi gjorde det och det var även hon som en dag såg mig i ögonen och sa

“Mamma – du ska inte behöva må så här”

När jag låtit mig försvinna i mitt äktenskap. Det var självklart inte baserat på den meningen eller incidenten som ledde till att vi 6 månader senare gick in i skilsmässa men jag vaknade till – jag kom ihåg hur jag försökt att dölja för henne hur jag mådde i flykten innan & att mitt val att leva olycklig för att inte behöva dela vårdnad av min son inte skulle hålla. Min son skulle inte bli lycklig, min dotter skulle inte bli lycklig, mitt ex skulle inte bli lycklig – vår familj skulle inte vara lycklig.

Idag står jag 1 år senare med en son som saknar mig så extremt mycket under veckorna han är hos sin pappa att jag knappt kan lämna honom på dagis – han ska spendera 100% av sin tid hos mig med mig.

Han älskar sin pappa, dem har roligt men att han fick gå från 100% med mig till 50% skakade honom… mitt jobb – vårt jobb är att se honom – att låta honom få ta plats, vara delaktig i hur vi ska forma hans tillvaro – inte behandla honom som en rekvisita som per automatik ska bollas fram och tillbaka varannan vecka.

Valen kontra möjligheten

Idag står jag med situationen att jag driver en egen business som jag kan ha honom med mig och driva min business framåt – han går på dagis 10-15 för att umgås och leka med sina kompisar men vissa dagar vill han inte. Som idag när vi kommer till dagis och han totalt får panik. 45 minuter fick jag försöka att bolla med honom men hysteriskt grät han över att han ville vara med mig hela tiden.

Hela min kropp skrek att vi skulle packa ihop och gå hem igen – samtidigt som jag där och då påverkades av röster runt mig, dagis, mitt ex m.fl att han behöver sina rutiner med mera. Jag lämnade honom skrikandes med en stor klump i magen som gjorde att jag knappt kunde göra något av det jag planerat för dagen och fick det sedan bekräftat att han varit ledsen hela dagen och väntat på att jag ska komma.

Beslutet vart att han fick ta sommarledigt en dag tidigare – beslutet vart att han inte valt denna skilsmässa och att om jag har möjligheten att planera min tid, min business så att jag kan vara med honom dem  dagar han inte vill till dagis så kommer jag att sätta hans behov före andras åsikter.

Jag har inte en enda gång ångrat att jag kämpat för min dotters rättigheter och jag kommer aldrig ångra att göra det för dig, min prins. Barn är livets gåva och inget tillbehör för att få oss vuxna att må bättre eller i en kamp mot varandra – de förtjänar att som alla andra – att bli hörda – sedda – speciellt i situationer dem ej valt att hamna i.

Imorgon kommer det ett gäng livesändningar runt vår lilla arbetsdag ihop och hur den kan se ut =)

Haka gärna på genom att följa mig på Facebook 

xoxo



Stay true to you

SKILSMÄSSA, BARN OCH DIN ROLL

Hej på dig

Hoppas att du har haft en underbar Söndag. Själv har jag njutit till max med mina barn och sambo. Söndagar för mig handlar antingen om den extrema lyckan att jag på Måndagen ska få hämta mitt solsken som jag tvingas vara ifrån varannan vecka eller total sorg för att lämna bort honom.

Missta mig inte jag vill att han ska ha en relation med sin pappa som är en fin pappa men mina barn är mitt allt och det gör fortfarande så oerhört ont. Att dessutom tvingas sitta inne med alla känslor och dra på ett pokerface för att inte lägga skuldkänslor i min ängel är ännu tuffare  – men jag gör det för att han förtjänar det bästa livet kan ge honom. Du som läser detta och kanske sitter i samma sits vet att det är tufft. Det är dessutom så många som sitter i tuffa situationer där vi vuxna använder barnen i en maktkamp för att trycka dit den andre.

Varför? Varför agerar ni så? Barnen ska vara dem som sätts i första rummet även om det kan göra lite ont i själen att ett barn väljer att vara hos den ena eller den andra – det handlar inte om att barnet inte älskar dig utan att den just då har extra behov av just den föräldern. Om ni bråkar och lägger veto över era barn så förminskar ni dem.

Det är i alla fall mina tankar – jag gör allt i min värld för att tillmötesgå mitt ex – för att vi ska hitta en sund & trygg värld för vår son och jag hoppas att vi alltid kommer att kunna ha detta.

Denna veckan har varit M A G I S K  och jag sitter här med tårar av glädje över att jag kan spendera så mycket tid med honom när jag har honom och inte tvingas ha honom långa dagar på dagis och en sådan vecka som denna då dagis var stängt Måndag  & Torsdag – kunna vara hemma dessa dagar och Fredag. Sen som jag tittar på alla bilder så skär det i mitt hjärta att veta att jag o0m några timmar kommer att lämna honom på dagis, inte se honom på en vecka och dessutom för första gången sedan han föddes inte få fira hans födelsedag tillsammans med honom. Det suger för att vara ärlig.

I morse vaknade vi upp och denna pärla var med mig och tränade på morgonen – eller han hejade på =P Som jag nämnt innan så har träningen kommit väldigt i skymundan och nu är det dags att ta tag i sig själv igen.

Vart ett kort intensivt pass med styrke- och konditionsintervaller med fokus på ben och rumpa.

  • 45 sekunder Mountain Climb/45 sekunder Sumo squats med kettlebell *2
  • 45 sekunder Utfallssteg med kettlebell/45 sekunder burpee *2
  • 45 sekunder enbens rumplyft/ 45 sekunder 90 graders “rumppromenad” (Bilden) *2
  • 30 sek cykel situps/30 sek maglyft/ 30 sek raka situs *2

 

Sen bar det ut i solen för häng i parken med vänner

Mys, avkoppling och lunch i parken med lite vattenkrig, frågesport och plask.

Sen hem och laga mat – lite ostadigt väder gjorde att grillningen hoppade in i ugnen istället =P

Manikyr & jobb i ett i 15 minuter innan vi gick ut och tog en mysig glasspromenad <3

Pluttis <3

<3

Åter igen – så tacksam över mitt liv, mina barn & min kärlek – livet kanske inte är exakt där jag önskar att det var men jag kan inget annat göra än att föra in så mycket glädje och positivitet i det som jag bara kan.

Vi kan bara ansvara för oss i detta liv – hur vi agerar – reagerar på livet och allt som händer.

Min son kommer alltid att vara min son och han älskar mig gränslöst även om han saknar mig massor när han inte är här. Jag kan bara ge honom mängder av kärlek och att han känner att mamma älskar honom och att han inte är anledningen till att vi är ifrån varandra. Jag kan bara ge honom trygghet och stabilitet för att han ska känna styrka och trygghet i sig själv. Jag kan bara visa honom lycka och att livet är grymt för att han ska se att mamma gjorde rätt.

Ta hand om er och vad du än går igenom – har du barn – dina problem ska inte läggas på deras axlar – N Å G O N S I N

xoxo



Stay true to you

Det är inte över…

Hej vänner…

Ledsen för min frånvaro – jag har egentligen inget att skylla på mer än att det har varit för mycket tanketroll i mitt huvud. Skilsmässa, min son från heltid till 50%, sjukskrivningen som vi jobbat med, stressymptom som kommer och går, ny kärlek och så mycket mer… Det är en blandning av positiva förändringar och administrativt jobbiga saker just nu som satt mig i en liten semi koma när det gäller  mitt skrivande.

Däremot så har jag på sista tiden haft en saknad av din positiva energi och jag vet att jag kunnat med mina erfarenheter, ärlighet påverka och inspirera dig i din vardag var jag känt en del egovibbar från min sida att just nu när mycket händer inte dela med mig…

Tanketrollen har även påverkat min träning – jag har inte orkat – något jag vet att många upplever men som för mig är helt nytt. Något som jag tror skapats från den stressterapi jag deltar i där jag ifrågasatts i hur min träning påverkar mig.

img_0343.jpg

Så … jag är tillbaka och under sommaren kommer följande att följas upp:

  • livstil
  • träning inför Tough Viking
  • skönhet
  • hälsa

Hoppas att du fortsätter att inspirera mig med tips och idéer som du tidigare gjort =)

Ta hand om dig

img_0803.jpg

 



Stay true to you

DETTA MED ANSVAR…

De senaste dagarna har varit känslomässigt väldigt tunga för mig. Jag vet att mitt agerande varit korrekt och att jag gentemot mig själv, mina barn & även min man tagit ett ansvar, men….


Vad som ses som ansvar i andras ögon är inte alltid detsamma. Känslor som tar över, skuggor faller över sanningen genom vita lögner och i letandet efter en ansvarig- en skyldig kastas smuts som bara förstör och sårar istället för att bygga.

Det händer så mycket saker runtomkring oss och i just situationen skilsmässa är det oftast en sårad och att lyfta huvudet ovanför sig själv och se hur man tillsammans kan skapa en bra fortsatt relation – speciellt med barn i bilden – borde vara det ultimata.  

Familjebygge…

Jag är trots många fördomar lagda mot mig, trygg i mitt beslut. 

Även om ordvalet “familjebygget Novalli har tagit slut” gjorde ont. Ont för att bakom ligger en motivering om att en familj ska vara tillsammans oavsett. Oavsett om fel gjorts, ageranden som sårat djupt och skapat 2 individer som inte lyfter varandra utan tvärtom sänker varandra och försöken att lyckas inte gjort mer än att förstöra mer.

Skilsmässor förstör barn…

Familjebygget representerar en syn som för mig inte stämmer. En syn som kommer att leda till skada i just denna situation. 

“Skilsmässor förstör barn” är något annat som jag fått slängt på mig i ett försök att få mitt val att ändras. I min värld är det inte skilsmässan som förstör barnen utan de vuxna som inte kan bete sig. 

Detta med ansvar…

I detta fall ser jag skilsmässan som något positivt för alla. Våra barn kommer att ha 2 föräldrar som får växa och skapa lyckliga personligheter istället för att växa upp och tro att ett äktenskap – en relation – ska se ut som den dem sett senaste 4 åren…

Ett ansvar har man i första läget mot sig själv – att vara det starkaste man kan vara! 

I mitt fall måste jag vara den bästa versionen av mig som förebild för mina barn. Punkt! 

Önskar fler kunde ta ansvar mot sig själva i hur de mår och att försöka se till en helhet istället för att döma.

Kram på dig